Medalj tack! ;)
Jag förstår knappt själv hur bra det gick igår på provtagningen. Ett rum fullt av kvinnor som alla skulle lägga sig i elektriska stolen för avrättning...lite så kändes det när jag satt och väntade innan, full av ångest. Men sen slog det mig att, fan det här har jag gjort miljontals gånger och visst fan hade jag det. Jag susade in, slet av mig brallorna, kastade mig upp på stolen, låg där och slappnade av i någon minut och sen va det klart. Jag kände knappt ett dyft, och gynekologen berömde mig för att jag va så duktig på att slappna av. (hon visste ej om mina vestibulit-problem). För en vanlig kvinna är detta säkert inget särskilt och tycker väl att det låter som att jag tycker att jag gjort världens underverk och förtjänar Nobels fredspris. Men för en som mig, som knappt kunnat titta på min fitta utan att det gjort ont, så är en sånhär sak en stor seger. Yay me!!
Kommentarer
Trackback
