Cellprovtagning
Imorgon ska jag på gynekologisk cellprovtagning som alla kvinnor får göra från det att de fyllt 23 år. De tar prover där nere för att se så att allt ser normalt ut och kunna upptäcka cellförändringar som kan innebära cancer. Det är frivilligt och egentligen skulle jag vilja skita i det, men jag som är extremt orolig över att jag har cancer överallt borde ju verkligen göra det. Förut när jag gick hos min psykolog/barnmorska på Södersjukhuset var gynundersökningar nästan vardagsmat för mig. Jag hade gjort det så många gånger att det blev avdramatiserat och jag lärde mig att slappna av såpass mkt att det inte gjorde så ont. Jag vet inte hur ont det kommer göra att bli undersökt nu eftersom det va så länge sedan och då med en barnmorska jag träffade varannan vecka och därför litade enormt på henne. Nu är det långt mer än ett år sedan jag låg på en såndär hemsk bänk totalt exponerad och utsatt. Usch och fy, det känns riktigt jobbigt. Jag undrar om själva provtagningen gör ont..de lär väl knipsa av eller skrapa bort någon typ av vävnad. Det räcker väl med att själva undersökningen gör ont...pallar inte massa annan läskigt smärta oxå. Nä fyfan, jag vill bara att det ska vara över redan!!
Kommentarer
Postat av: vfittan
"där nere"?
Du skriver så bra om alla svarta tankar man har. Kan du inte komma på nåt riktigt svart namn till fittan också?
(obs obs inget påhopp - reagerade bara över att det var så annorlunda från allt annat du skriver som är väldigt öppet och ärligt)
Postat av: L.
Haha, ja det har du faktiskt rätt i. Det låter väldigt städat för att vara jag. Tror jag har skrivit nåt inlägg för länge sedan om vad jag skulle kalla min grej där nere ;) , men kom aldrig fram till nåt bra. Fitta it is!
Trackback
