Hej igen Mr. Svamp
Åh, va kul det är att jag fått svamp igen med klåda, smärta 24/7 och äckliga flytningar. Har verkligen verkligen saknat att ha ont av att gå på toa, ha trosor på mig, gå, stå, sitta, finnas... Det ska ju kännas att man lever! (Att leka positiv är det bästa som finns när man har ont och är riktigt nertryckt i skorna...)
Upptäckte att den lilla svamp-rackaren var tillbaka när vi skulle öva och det bara tog helt jävla stopp och gjorde svinont...och sen började helvetet bryta ut. Jag har läst att man tydligen skulle kunna få bort svamp och återställa PH-värdet där nere genom att använda yoghurt. Så jag köpte en naturell variant idag som jag tänkte prova med senare ikväll. Vet dock inte om jag ska föra in eller bara smörja utanpå? Ska bli spännande att se om det funkar eller inte.
Köpte även tranbärsjuice när jag ändå var i de tagen så kanske lite onda bakterier i urinrörs-regioner försvinner på samma gång. =/ Att det aldrig bara kan få vara bra någon gång!!!!
P-ring
Har använt P-ring nu i snart 3 månader. Jag bytte från P-piller, inte för att de gjorde något särskilt med mitt underliv, utan för att jag blev så sjukt psykiskt instabil och deprimerad av dem. Det berodde på att hormonmängden i kroppen går i taket när man tar en tablett och sen dalar efter ett tag. Upp och ner går då oxå humöret.
Sedan jag börjat med p-ringen mår jag mycket bättre psykiskt eftersom min kropp får en jämn dos hormon under hela dygnet. Jag tycker oxå att det känns som att mitt underliv har blivit mycket fuktigare och tåligare än innan och det är ju toppen. Sen får man ju extra övning av beröring där nere, vare sig man vill eller inte, varje gång man ska ta in eller ut en ring.
Det enda problemet jag har med detta, annars riktigt grymma preventivmedel, är att jag har så sjukt svårt att få ringen att stanna kvar inne i mig. Jag kan försöka trycka in den med våld så långt in jag bara kan, men efter ett tag sitter den halvvägs ut och skaver igen. Efter lite övande har det blivit bättre, men den sitter fortfarande ofta väldigt långt ut och det irriterar mig något så in i helvete. Inte för att det gör direkt ont, men jag blir bara så frustrerad över att min fitta bara vill spotta ut och tycka illa om allt som jag vill att den ska omsluta.
Jag undrar om någon annan har samma problem med ringarna eller är det bara min fitta som inte vill ha en ring i sig trots att den inte gör ont?? Och tänk om det ger sämre preventiv-skydd för att den sitter långt ut hela tiden?! Det har ju dock inte hänt något på 3 månader så jag tror jag tänker lita på att de funkar och hoppas på att min fitta blir lite bättre polare med ringarna. För jag mår trots allt psykiskt bättre och har en p-ring som sitter lite lattjo än att gå runt som ett emotionelt monster hela tiden. I'm so over that!
Katastroftankar...nej tack!
Idag har det varit en dag bra på övningsfronten. Som vanligt blidde det i duschen det skedde eftersom vi brukar känna oss mer nära och intima där. Det bästa av allt var att det va han som föreslog det. <3
Nu när det nästan alltid går helt underbart bra att köra in hela kuken utan några större problem så har vi börjat kunna fokusera mer på varanda och det runtomkring just "försöka trycka in-delen". Pussas och ta på varandra, sånt som jag har megasvårt att slappna av med. Känns helt bäst att vi börjat öva på det nu för problemet med att vi aldrig gör sånna saker och att jag aldrig kan blitillräckligt avslappnad och kåt har alltid gjort att jag känt: Stor idé att öva på att föra in saker, för vi gör ändå aldrig något sexuellt och kommer därför inte ens komma till att kuken ska in.
En sak som verkligen slog mig idag är att jag blivit sjukt mycket bättre på att undvika katastroftankar. Idag när vi övade började det skava lite. För bara någon månad sen hade jag typ dött inuti och känt att: Nej, det här kommer aldrig bli bra, det har blivit sämre och jag kommer alltid ha ont. Idag stannade jag upp och smörjde in oss båda med lite mandelojla och körde vidare helt utan smärta. Att lyckas ändra på smärtan i kroppen är riktigt svårt, men att ändra tankarna uppe i huvvet är så sjukt mycket svårare. Känner mig så jävla nöjd att jag börjar kunna styra tankarna lite själv...tankar som förut deppade sönder hela mig.
Fighter!!!
Nämen hallå! Jag lever faktiskt..och jag är starkare än någonsin!!! Efter att ha varit riktigt jävla nere ett bra tag ryckte jag upp mig totalt. Äntligen drog träningarna med laget igång på riktigt igen och då hade hjärnan mycket mer än vestibulitproblem att sysselsätta sig med. Kan inte påpeka nog hur viktigt det har varit och är för mig att inte bara sitta hemma, även fast jag ibland inte alls har lust att hitta på något när jag är deppig.
Jag blev duktigare med övningarna, men gjorde dem ENDAST när jag kände mig taggad. Smörjde, penetrerade och tryckte hit och dit och när min pojkväns penis började glida in med allt mindre smärta blev tagget bara större och större och jag blev såklart modigare och hittade ett litet självförtroende i det område som min kropp varit helt världelös i.
Samtalen med psykologen dog dock ut ganska mycket när jag inte direkt kände någon smärta längre. Hon och jag har jobbat med det som vi kunnat göra på plats och som jag kunde öva ensam på hemma. Det jag har kvar nu är att kunna bli upphetsad av min pojkvän. Kunna slappna av bygga upp någon slags sexuell stämning mellan oss igen. Och framföallt få honom att våga. För det är inte bara tjejens sexuella ego som får sig smällar i sådana här lägen.
Så nu iaf har jag slutat att gå till min psykolog och det känns bra. Jag har inga som helst problem att sköta mina övningar hemma. Det är nästan skönt att slippa känna att man måste ha något att visa upp inför någon. Senare ska jag gå dit på någon slags sammanfattande efterkoll typ. Jag hoppas verkligen att jag kan behålla den här nyvunna styrkan så att jag klarar av att fixa det hemma själv i fortsättningen oxå. Det känns verkligen helt annorlunda den här gången. Vi SKA fixa det!!!
Well hello!
Usch va längesen det var jag skrev här då. Tack för de fina kommentarerna jag fått medans jag varit borta. Och en tjej hade frågat om penetrationsövningarna såg jag. De övningarna gör jag när jag inte är upphetsad. Vi för in penisen sakta sakta och så försöker jag slappna av allt vad jag i musklerna där nere. De ömma områderna vänjer sig alltmer vid att bli berörda om man övar flitigt. Kan man ha en penis i slidan utan smärta när man inte är kåt så är det ju ganska stor chans att det inte alls gör ont när man är upphetsad.
Det är väl det som är mitt största problem..att bli upphetsad i min pojkväns närhet. Men nu har jag börjat våga visa mer och mer att jag faktiskt oxå kan vara kåt. Vi har börjat med en ny grej som man kanske kan se lite som övning...både sensualitetsövningar och penetrationsövningar. Vi har några gånger legat i duschen med badrummet helt nersläckt (annars kan jag inte slappna av). Sen ligger vi på rygg på golet med underliven mot varandra så att jag kan ta hans snopp och gnugga den mot mig. Så håller jag på lite så tills jag känner mig tillräckligt upphetsad och avslappnad. Då för jag in penisen FÖRSIKTIGT samtidigt som jag fortsätter att ta på mig själv. De gångerna vi har provat detta har det nästan inte gjort ont alls och det har tillome gått att jucka lite. Det känns som att jag KANSKE är på G igen! =D
Ny övningspartner på ingång
Slemrosen
En bra grej som hände senast hos min "pratperson" var att jag fick en liten bok med bilder på kvinnors underliv med lite information och så. Jag har ju väldigt svårt för mitt eget underliv och tycker det är äckligt och pinsamt. Det kanske låter elakt och hemst, men efter att ha kollat på massa underliv i den där boken och sen tittat på mitt eget i en spegel så känner jag att det finns ju jävligt mycket äckligare än min egen. Min är faktiskt ganska liten och nätt om man jämför. Säkert elakt att jämföra så, men så är det iaf.
Framöver ska vi gå in mycket på min syn om sex och mitt underliv, alla äckelkänslor och dåliga tankecirklar. Vad det är som är pinsamt och allt sånt. Ett första steg är tydligen att bestämma mig för vad jag vill kalla min grej där nere. Jag brukar väl säga fitta, men det är mest när jag är förbannad på den och på vestibuliten och använder det liksom som en svordom och ett namn på mitt underliv i ett. Så nu ska jag komma underfund med vad jag vill kalla mitt lilla missfoster... muffen, slidan, vaginan, rosen, äcklet, fladdret, slemmet...haha nej juste det va de där onda tankarna som skulle bort.
Working on it!
Ett jävla avfallshål
Vi var hos min "person" igår också och pratade. Hon tror att vi skulle kunna ha sex så som min "smärtsituation" ser ut nu, men så som min hjärna och våran sexuella relation är så skulle det aldrig gå. Vi kom inte fram till nåt bra sätt som skulle kunna lösa det. Typ pussas mer... men det känns så sjukt påtvingat att göra saker när man vet att det här gör vi för att jag ska kunna bli upphetsad nån gång. Ju mer övningar vi får, ju jobbigare blir det eftersom det känns som ännu fler grejor jag måste tjata och tvinga min pojkvän att göra.
Just nu är jag väldigt väldigt trött på att kämpa och hoppas på nåt som alltid bara gör mig ledsen tillbaka....
* Öva med penis
* Öva med 2 fingrar
* Dokumentera övningarna i en slags dagbok
* Smörja in med olja
* Tänka igenom ett samlag varje kväll innan jag somnar
* Burk-projektet
* Ta på mig själv och känna efter
* Onanera mer
* Försöka vara mer i nuet, tänka och känna utanför min hjärna
* Att inte köpa negativa tankar och försöka göra dem positiva
* Tänka att jag e snygg varje gång jag ser mig i spegeln
...... Det blir många saker som påminner mig varje dag om mitt "lilla" problem om man säger så.
Dagens samtal
Vi pratade mycket om mina neggotankar, som jag bara inte kan få att försvinna. Hur får man automatiska tankar att försvinna? Även om jag försöker, med viljetankar, att vara positiv och "tänka över" de dåliga tankarna så finns ju dom riktiga och sanna tankarna ändå kvar där bakom. För att ändra min negativa syn på min egen kropp ska jag till exempel tänka: -Fan va fin jag är! , varje gång jag tittar i spegeln även fast mina riktiga tankar egentligen säger någonting annat.
En annan grej vi pratade mycket om är att hur bra det än går att trycka in saker där nere så skulle vi aldrig komma till en sån situation av lust, passion och kärlek att vi skulle kunna ha sex. Förspel finns inte och har nästan aldrig funnits och jag har ytterst svårt att ta emot någon typ av sexuell kontakt utan att mina tankar ska börja snurra och jag blir frånvarande, orolig och spänd. Tydligen ska jag börja öva mig på att bara vara i nuet och känna efter i kroppen, inte vid sexuella tillfällen för sånna är jag aldrig i, utan bara när som helst. Plus att jag ska ta på min egen kropp och jämföra hur det känns att ta på olika delar av den. Jag är inte alls sugen på det, men det e lika bra testa.
Det deppigaste med hela mötet var: - Kanske är det så att du och ***** aldrig kommer att ha sex.
Och ska jag själv vara helt ärlig och realistisk så tror jag faktiskt inte det heller. Även om jag kan ha 3 kukar i fittan förändrar inte det ett smack i vår "sexuella relation." Vi får helt enkelt leva resten av livet i celibat..för jag vill inte vara med någon annan. <3
Öva öva öva
Imorgon är det dags att åka till Södersjukhuset igen, båda 2 denna gång. Vi kommer antagligen följa upp det här med lapparna, kolla igenom anteckningarna från träningen och sen får vi se vad som händer mer. Det brukar alltid bli nån liten uppgift när man varit där. Ibland känns det supertaggat när man varit där och ibland är man bara helt nere för att man är så trött att hålla på att kämpa med den här skiten. Hoppas på en taggad dag! =D
Success
Dessutom har vi nu börjat med de där lapparna i burken och det känns supermycket bättre mellan oss. Jag har ställt lapparna i köket så att man kan ta en lapp att läsa i smyg så att vi kan låtsas som om vi gör den andras önskesaker utan att lapparna finns.
En annan anledning till den positiva stämningen är att jag gått ner rätt mycket i vikt (har kämpat och kämpar hårt). Då känner jag mig alltid mycket snyggare och positivare vilket gör hela livet bättre.
Kanske mår jag oxå bättre för att jag följt min barnmorskas råd att börja ta mer på mig själv och försöka titta på och läsa sånt som kan skapa fantasier och upphetsning. Ofta blir jag väldigt ledsen av att titta på sexscener och sånt, men nu har jag kommit på ett knep som hjälper ibland. Jag försöker tänka när jag tittar på sexscener att det är som om jag bläddrar i en Ellos-katalog. Precis som när man tittar på vilka tröjor som ser trevliga ut och som jag skulle vilja ha så tänker jag t.ex. att: "den där ställningen ska vi göra när jag blir frisk". Det funkar rätt bra.
Nu får vi hoppas att allt det positiva håller i sig så att jag slipper må så jävla dåligt som jag gjort så länge nu. Jag vet att det kommer att komma motgångar och dalar igen som kommer få mig att må piss, men just nu behöver jag verkligen må lite bra och samla på mig positiv energi. =)
Progress
Och eftersom jag har så svårt att se mig och min pojkvän framför mig i en situation av njutningsfullt sex så försöker jag varje kväll innan jag somnar att inuti huvudet försöka föreställa mig och tänka på hur det skulle kunna se ut. Vad som skulle leda fram till det, vad jag skulle behöva och bara tänka på honom och mig tillsammans i en sexuell akt. Hoppas att det ska få mig att börja tro på att det faktiskt kan hända och börja känna riktig lust. En vacker dag SKA jag fanimej slippa den här skiten!!!
Ny uppgift
Djupdykning...
Igår övade vi med 2 fingrar igen på första gången på nästan en månad. Som jag anade gjorde det ondare än vanligt då vi inte gjort det på ett tag. Men det känns endå bra att ha kommit igång med det igen. Det är alltid positivt för mig att känna att jag faktiskt gör nåt åt skiten.
På tisdag ska jag till min lilla "människa" igen och jag vet att den här gången kommer att bli jobbig. Vi ska gå på djupet med min syn på sex, min syn på mig själv och alla mina jävla psykiska ångestproblem som kan ligga bakom eller har åstadkommits av mina underlivsproblem. Jag får helt ont i magen bara av att tänka på det. Dessutom har hon försökt få mig att börja titta på erotiska filmer, vilket jag inte alls känner att jag kommer må särskilt bra av. Jag kan inte ens se ett påklätt par gå runt på stan utan att min hjärna fort som fan drar slutsatsen av att dessa två har en bra relation och har fint sex tillsammans och så deppar jag ihop. Fatta då om jag skulle behöva sitta och plåga mig igenom en film där jag får se 2 personer njuta av sex med varandra. Jag kommer dö i hjärtat!! Men men..vi får se hur det går. Det hon vill åstadkomma är nog att jag ska få fantasier och lust när jag tittar på det. Men alltså..fantasier och lust har man ju redan. Men hur mycket av det jag än har så hjälper ju inte det mig att ha sex..jag blir ju bara ledsen över att jag fantiserar om nåt som aldrig skulle kunna gå att göra. Min pojkvän och jag aldrig skulle hamna i den situtionen att vi skulle ha sex eftersom han inte vågar göra nåt och även om han vågade göra något så skulle min hjärna och kropp inte fungera som den är tänkt. Suck alltså..detta skulle ju bli ett positivt inlägg. =/